Svenska valet – Riksdagsvalet 2022

Det är dags igen för ett svenskt riksdagsval och det ser ut att kunna bli riktigt spännande enligt oddsen. Kommer Magdalena Andersson få bilda regering och fortsätta regera som Sveriges statsminister? Eller blir det oppositionen som får flest röster? Valet 2022 avgörs precis som vanligt den andra söndagen i september vart fjärde år vilket innebär att det är den 11 september som valet kommer att inträffa.

Spela hos Svenska casinon på Svenska Riksdagsvalet 2022

Du som vill betta på det svenska riksdagsvalet kan göra det hos Betsson, ett av Sveriges absolut bästa casino och betting sida. De satsar stenhårt med odds på politik och det svenska riksdagsvalet är inget undantag, snarare tvärtom. Det finns massor av odds att upptäcka och du behöver bara vara medlem hos Betsson och därefter placera dina bets.

Det ser ut att kunna bli en riktig nagelbitare inför det svenska valet. Opinionsmätningarna har ändrats kraftigt fram till valet och det ser ut att kunna bli en hel del överraskningar vilket inte många trodde för bara någon månad sen. Därmed ska du hålla koll på oddsen hela vägen fram till valdagen och hos Betsson hittar du galet många marknader på det svenska riksdagsvalet 2022.

Hur man bettar på Riksdagsvalet

Det finns massor av svenska marknader att upptäcka på det svenska riksdagsvalet. Varje parti i Sverige, inklusive de som inte får tillräckligt med röster för att sitta i riksdagen, går att betta på. Det är då över/under antalet procent av rösterna som gäller. Du kan till exempel betta på om Liberalerna får över eller under 5 procent. Eller om Socialdemokraterna får över eller under 29,5%.

Head 2 head mellan olika partier finns också som alternativ vad gäller odds. Du kan exempelvis betta på vem som får flest röster av Miljöpartiet och Centerpartiet eller Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Vidare finns det odds på hur stort valdeltagandet blir samt vem som blir Sverige nästa statsminister. Hos spelbolag som exempelvis Betsson finns det utmärkta förutsättningar vad gäller betting på det svenska riksdagsvalet. Inför varje år släpps nya odds och långt innan det är dags att gå till vallokalerna hittar du odds på valet i Sverige.

Bästa Svenska casinon med odds på Riksdagsvalet 2022

Allt fler Svenska casinon online erbjuder bra odds och betting på diverse utländska och Svenska  val, och självklart är Riksdagsvalet 2022 ett av dessa.

Vi har valt ut de 10 bästa svenska casinon online med bra odds här nedan för dig.

18+ | www.stodlinjen.se  | Regler & Villkor gäller

Opinionsmätningar och info inför Riksdagsvalet 2022

Inför valet arrangeras det så kallade opinionsmätningar som visar hur det det förväntas gå inför stundande riksdagsval. Inför riksdagsvalet 2022 ser det ut att kunna bli en nagelbitare. Opinionsmätningen nedan är hämtad från Novus och är senast uppdaterad torsdagen den 8 september. Siffran i procent är hur många procentenheter som skiljer från 2018 års resultat.

S – 29,0% (+0,7)
C – 7,5% (-1,1)
MP – 5,2% (+0,8)
SD – 21,0% (+3,5)
V – 7,4% (-0,6)
L – 5,1% (-0,4)
M – 18,4 (-1,8%)
KD – 5,8% (-0,5)
Övriga – 1,0 (-0,5%)

Hur har betting på svenska valet sett ut hos Svenska spelsidor under åren?

Att intresset för betting på politik har ökat dramatiskt är ingen hemlighet. Inför det amerikanska presidentvalet 2020 slog alla tiders rekord och hos den svenska giganten Betsson omsatte de ungefär lika mycket som en VM-final. Tidigare har oddsen varit extremt träffsäkra men när Trump vann 2016 överraskades också spelbolagen.

I Sverige var det 2018 som hittills varit det mest omsatta vad gäller betting. Men 2022 kommer att slå det rekordet med råge. Sedan betting på politik infördes hos spelbolagen har antalet spelare som oddsar fortsatt successivt att öka med tiden. Allting tyder på att samma sak kommer att fortsätta att ske framöver. Med tanke på hur det politiska klimatet ser ut, samt att politik blivit underhållning snarare än något annat, lär gränserna fortsättas att sprängas.

Hur går Riksdagsvalet 2022 till?

Den 11 september är datumet för det svenska riksdagsvalet 2022. Det är då svenskarna går till valurnorna för att lägga sin röst på det parti de tycker ska få styra Sverige. Precis som vanligt är det den andra söndagen i september som valdagen hålls. Totalt finns det 349 stycken platser i riksdagen som ska fördelas mellan de olika partierna.

Hur många platser som fås i riksdagen är baserat på hur många röster detta parti får. Ju fler röster desto fler platser i riksdagen. Inget parti i Sverige är tillräckligt stora för att skapa egen majoritet. Då krävs det nämligen 50%. Senaste gången ett parti hade egen majoritet var 1968 när Socialdemokraterna fick 50,1% av rösterna.

Hur fungerar röstningen?

Alla svenskar får hemskickat ett röstkort. Detta och en identitetshandling ska medbringas till vallokalen på valdagen. Vart du ska placera din röst beror på vart du är bosatt någonstans. Du får information av detta hemskickat om vart du ska gå att rösta någonstans.

För den som inte har möjlighet att rösta på valdagen eller befinner sig utomlands finns det möjlighet att förtidsrösta. Detta görs vanligtvis på Sveriges Ambassad eller konsulat i respektive land. Du som är svensk medborgare har alltid rätt att rösta på ett svenskt riksdagsval oavsett vart du är bosatt någonstans.

När valurnorna bommat igen, vilket sker klockan 20.00, är det dags för rösträkningen. Under natten kommer det också att komma ett första valresultat som är preliminärt. Dagen efter, den 12 september, har länsstyrelsen räknat färdigt rösterna och det är först då som det finns ett slutligt valresultat.

Vem vinner riksdagsvalet 2022?

Tittar vi på oddsen för vilket parti som kommer att få flest röster är oddsen 1,01 på Socialdemokraterna ett bevis på att partiet kommer att fortsätta få flest röster under 2022 års riksdagsval. Men Socialdemokraterna har inte möjlighet att regera på egen hand utan behöver stöd. Vad som hände förra riksdagsvalet var att ingen av blocken fick egen majoritet. Nu tyder mycket på att något liknande kan inträffa. M, L och KD går in till val med stöd av SD i förhoppning om att få egen majoritet.

Centern stödjer hellre vänstersidan än samarbetar med SD vilket var det som fick dem att lämna Alliansen senast. Socialdemokraterna kan skaffa sig majoritet med hjälp av V, MP och C men C har samtidigt sagt att de inte vill samarbeta med Vänsterpartiet. Därmed kan det återigen bli ett moment 22 inom svensk politik. Oddsen hos Betsson på att bilda regering ser i alla fall ut enligt följande:

S – 4,50
M + L + KD – 4,50
M + KD – 4,75
M + SD + KD – 5,50
S + C – 7,00
M + SD + KD + L – 8,00
S + MP – 9,00
S + C + MP – 11,00
S + M – 24,00

Hur kommer man in i riksdagen?

I Sverige kan vem som helst komma in i Riksdagen så länge de har 4% av rösterna eller mer. Det är nämligen den gräns som krävs för att få vara med i riksdagen. I Sverige är det inga regler om hur man bildar ett parti eller vilken organisation som krävs. Det vanligaste är att parti är en förening med stadgar och styrelse.

Ett parti som vill vara med i ett riksdagsval måste anmäla detta senast 30 dagar innan valdagen. Därmed kan i praktiken vem som helst anmäla sig till ett svenskt riksdagsval. Men för att komma med i Riksdagen krävs det 4% av rösterna.

Hur funkar en valkampanj?

Valkampanjerna har haft en radikal förändring de senaste decennierna. Tidigare var det frivilliga kampanjarbetare, så kallad interpersonell kommunikation samt expertis som politiker samlat på sig som gällde. Då var det främst att partierna kampanjade på gator och torg i land och rike runt. Så ser det inte riktigt ut idag.

Idag är det istället digitalt som det sker och Sverige har följt efter USA. När Donald Trump sensationellt vann det amerikanska presidentvalet 2016 framkom det hur de via vad som kan liknas vid propaganda via sociala medier. Där handlar det nästintill snarare om att smutskasta motståndaren än att lyfta fram sin egen politik.

I Sverige har det blivit på ett liknande sätt, vilket har bidragit till den ökade polariseringen. Via Twitter och andra Sociala Medier ägnar sig samtliga partier åt att smutskasta andra, snarare än att berätta vad de vill förbättra.

Dessutom lägger partierna snarare krafter på digitala resurser för att nå ut till fler och framförallt kunna lägga målgruppsanpassade kampanjer vilket är möjligt på helt andra sätt än vad som är fallet med skyltar, plakat och affischer.

Vem har haft bäst valkampanj genom åren?

Det har funnits många intressanta valkampanjer genom åren. Under valet 1998 hade Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) endast fått 4,7% vilket var partiets lägsta resultat sedan partiet bildades. Inför valet 2002 gjorde partiet med partiledaren Lars Leijonborg i spetsen ett utspel om att införa språkkrav på invandrare. Vallöftet fick stor spridning och gick utan överdrift hem hos svenska folket med råge. Folkpartiet skulle under detta val få 13,4% av rösterna, en siffra som partiet inte varit i närheten av att uppnå sedan dess.

När Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna inför valet 2006 tillsammans skapade Alliansen fick detta också effekt. Partierna vann valet 2006 och bildade borgerlig regering och processen upprepade sig inför valet 2010. Alliansen tappade makten 2014 och blev upplöst 2018 när Centerpartiet och Liberalerna valde att stötta en socialdemokratiskt ledd regering istället.

Inför det svenska riksdagsvalet 2022 ser det återigen ut att bli SD som lyckats bäst med sitt kampanjande. De införde tidigt hashtagen #SD22 vilken synts på TikTok, andra sociala medier och kläder under en lång tid. Dessutom har de varit skickliga på att få ut sina budskap med influencers. I oroliga tider där det varit pandemier, pågående energikris och stora problem med gängskjutningar och hög kriminalitet är det också vanligtvis missnöjespartier som går bäst. SD har utnyttjat detta och fört fram sina politiska budskap.

Det ska också sägas att man samtidigt som man röstar på riksdagsvalet också lägger sin röst på kommunfullmäktige samt regionvalet. Regionen är det som exempelvis avgör sjukvården.

Sveriges riksdagsval – historia

Det har funnits många svenska riksdagsval genom åren. Länge var det val vart tredje år vilket var fallet mellan 1970 – 1994. Men sedan dess är det val vart fjärde år. Det har varit många karaktärer som vunnit de olika valen och vi har haft perioder med socialdemokratisk ledd regering samt tre mandatperioder sedan 1991 med borgerlig regering.

Sveriges Riksdagsval – 1982

Valdeltagande: 91,44%

Socialdemokraterna (45,61%) – Olof Palme
Moderaterna (23,64%) – Ulf Adelsohn
Centerpartiet (15,48%) – Thorbjörn Fälldin
Folkpartiet (5,90%) – Ola Ullsten
Vänsterpartiet Kommunisterna (5,56%) – Lars Werner

Inför valet 1982 var det barnbidragen som Socialdemokraterna la fokus på. Moderaterna fokuserade på lägre skatter och att slå vakt om familjen. Det blev Socialdemokraterna som vann valet och kunde utan stöd från Vänsterpartiet Kommunisterna rösta emot de borgerliga partierna vid voteringar.

källa tt.se

Sveriges Riksdagsval – 1985

Valdeltagande: 89,95%

Socialdemokraterna (44,68%) – Olof Palme
Moderaterna (21,33%) – Ulf Adelsohn
Folkpartiet (8,33%) – Bengt Westerberg
Centern (12,42%) – Thorbjörn Fälldin
Vänsterpartiet Kommunisterna (5,36%) – Lars Werner

Under detta valet valde Centerpartiet och Kristen demokratisk samling att samverka under partibeteckningen Centern. Det skulle dock inte hjälpa det borgerliga blocket eftersom det socialistiska blocket fick majoritet på 50,04%. Därmed kunde Socialdemokraterna fortsätta styra landet med passivt stöd från Vänsterpartiet Kommunisterna som dock sade att de kunde rösta emot S vid scenariot att de rörde sig allt för långt bort från vänsterpolitik.

Sveriges Riksdagsval – 1988

Valdeltagande: 85,96%

Socialdemokraterna (43,21%) – Ingvar Carlson
Moderaterna (18,30%) – Carl Bildt
Bengt Westerberg (12,20%) – Bengt Westerberg
Centerpartiet (11,30%) – Olof Johansson
Vänsterpartiet Kommunisterna (5,84%) – Lars Werner
Miljöpartiet (5,53%) – Eva Goës, Birger Schlaug

Sverige hade en högkonjunktur i ryggen med 2,3% arbetslösa samt goda statsfinanser och mycket tydde på att den socialdemokratiska regeringen hade bra förutsättningar att befästa sin dominans. Detta var det första valet sedan Olof Palme blivit mördad och Miljöpartiet klev in i Riksdagen vilket var första gången ett nytt parti tog sig in sedan 1932. Socialdemokraterna och vpk fick 177 mandat medan de tre borgerliga partierna fick 152 mandat. Miljöpartiet ställde sig utanför blockpolitiken men det blev återigen socialistisk regering med Ingvar Carlsson som statsminister.

källa tt.se

Sveriges Riksdagsval – 1991

Valdeltagande: 86,73%

Socialdemokraterna: (37,71%) – Ingvar Carlson
Moderaterna: (21,92%) – Carl Bildt
Folkpartiet (9,12%) – Bengt Westerberg
Centerpartiet (8,50%) – Olof Johansson
Kristdemokratiska samhällspartiet (7,14%) – Alf Svensson
Ny demokrati (6,73%) – Bert Karlsson och Ian Wachtmeister
Vänsterpartiet (4,51%) – Lars Werner
Miljöpartiet (3,38%) – Jan Axelsson, Margareta Gisselberg

Det rådde oroliga tider i Sverige tack vare den finanskris som rådde sedan 1990. Detta fick partiet Ny Demokrati att bildas med Bert Karlsson och Ian Wachtmeister. Partiet bildades i februari 1991 men kunde i september samla ihop tillräckligt med röster för att slå sig in i riksdagen. Moderaterna och Folkpartiet gick inför valet ut med att de ville regera tillsammans.

Valet 1991 kommer främst ihåg för de stora förändringar. Miljöpartiet fick inte 4% och försvann från riksdagen. KDS och Ny Demokrati kom in i riksdagen. S och V fick 42,2% medan det borgerliga blocket fick 46,7%. Carl Bildt kunde bli statsminister och bilda borgerlig regering medan Ingvar Carlsson lämnade in sin avskedsansökan.

källa tt.se

Sveriges Riksdagsval – 1994

Valdeltagande: 86,6%

Socialdemokraterna (45,25 %) – Ingvar Carlsson
Moderaterna (22,38%) – Carl Bildt
Centerpartiet (7,65%) – Olof Johansson
Folkpartiet (7,19%) – Bengt Westerberg
Vänsterpartiet (6,16%) – Gudrun Schyman
Miljöpartiet (5,02%) – Marianne Samuelsson, Birger Schlaug

Tack vare att det var en stor negativ ekonomisk utveckling under mandatperioden 1991-1994 var det inte förvånande att det socialistiska blocket fick majoritet återigen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kunde tillsammans få 51,4% av rösterna och därmed skapa majoritet. Miljöpartiet kom tillbaka in i riksdagen och har stannat där sedan dess. För nykomlingen Ny Demokrati fick de inte förtroende igen och missade riksdagsspärren och partiet lades sedermera ner. Statsminister blev därför Ingvar Carlsson.

Sveriges Riksdagsval – 1998

Valdeltagande: 81,39%

Socialdemokraterna (36,9%) – Göran Persson
Moderaterna (22,9%) – Carl Bildt
Vänsterpartiet (11,99%) – Gudrun Schyman
Kristdemokraterna (11,77%) – Alf Svensson
Centerpartiet (5,13%) – Lennart Daléus
Folkpartiet (4,72%) – Lars Leijonborg
Miljöpartiet (4,49%) – Marianne Samuelsson, Birger Schlaug

Under valet 1998 var det framförallt Vänsterpartiets framfart som var stor då partiet nästintill fördubblas om man räknar procentenheter. Den socialdemokratiska minoritetsregeringen med Göran Persson, som tagit över mitt under senaste mandatperioden efter Ingvar Carlsson, fick fortsatt förtroende. Skillnaden var nu att sossarna behövde passivt stöd från två partier istället för ett som varit fallet tidigare. Men tack vare att man kom överens med vänstern och Miljöpartiet om samarbete kunde de fortsätta regera fyra år till.

källa tt.se

Sveriges Riksdagsval – 2002

Valdeltagande: 80,11%

Socialdemokraterna (39,85%) – Göran Persson
Moderaterna (15,26) – Bo Lundgren
Folkpartiet (13,39%) – Lars Leijonborg
Kristdemokraterna (9,15%) – Alf Svensson
Vänsterpartiet (8,39%) – Gudrun Schyman
Centerpartiet (4,65%) – Maud Olofsson
Miljöpartiet (4,65%) Maria Wetterstrand, Peter Eriksson

Valresultatet 2022 skulle bli dramatiskt. Moderaterna gjorde sitt sämsta val sedan 1973 då de var väldigt enspåriga i sin politik och enbart talade om sänkta skatter. Efter valet inledde Folkpartiet samtal med Miljöpartiet, Centerpartiet och KD om att bilda en mittenregering med passivt stöd från moderaterna. Men Maud Olofsson och Centerpartiet hoppade av koalitionssamtalen samtidigt som Göran Persson och hans Socialdemokraterna kom överens om samarbete med Vänsterpartiet och MP vilket gjorde att Perssonregeringen kunde fortsätta styra fyra år till.

Sveriges Riksdagsval – 2006

Valdeltagande: 81,99%

Socialdemokraterna (34,99%) – Göran Persson
Moderaterna (26,23%) – Fredrik Reinfeldt
Centerpartiet (7,88%) – Maud Olofsson
Folkpartiet (7,54%) – Lars Leijonborg

Kristdemokraterna (6,59%) – Göran Hägglund
Vänsterpartiet (5,85%) – Lars Ohly
Miljöpartiet (5,24%) – Peter Eriksson % Maria Wetterstrand

Inför valet 2006 bildades Alliansen för Sverige, sedermera Alliansen, med Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet. De fyra partierna lyckades också få tillräckligt med röster för att bli det största blocket. De kunde bilda regering efter 175 ja-röster och 169 nej-röster. Därmed fick Sverige ett borgerligt styre. Under kommande två mandatperioder blomstrade Sveriges ekonomi trots finanskrisen som inträffade 2008 med Reinfeldt som statsminister, Carl Bildt som utrikesminister och Anders Borg som finansminister.

källa tt.se

Sveriges Riksdagsval – 2010

Valdeltagande: 84,64%

Socialdemokraterna (30,66%) – Mona Sahlin
Moderaterna (30,06%) – Fredrik Reinfeldt
Miljöpartiet (7,34%) – Peter Eriksson, Maria Wetterstrand
Folkpartiet (7,06%) – Jan Björklund
Centerpartiet (5,70%) – Maud Olofsson
Sverigedemokraterna (5,70%) – Jimmie Åkesson
Vänsterpartiet (5,60%) – Lars Ohly
Kristdemokraterna (5,80%) – Göran Hägglund

Efter fyra starka år var förtroende för Moderaterna fortsatt stort. Partiet var sånär som 0,6 procentenheter Sveriges största parti. Dock var det Sverigedemokraternas intåg i Riksdagen som skulle stjäla rubrikerna. Men det blev Alliansen som fick flest andel av rösterna och därmed också kunde bilda regering och gubbtrion Reinfeldt, Bildt och Borg kunde fortsätta leda Sverige i ekonomisk tillväxt trots den finanskris som fortfarande rådde.

Sveriges Riksdagsval – 2014

Valdeltagande: 85,81%

Socialdemokraterna (31,01%) – Stefan Löfven
Moderaterna (23,33%) – Fredrik Reinfeldt
Sverigedemokraterna (7,16%) – Jimmie Åkesson
Miljöpartiet (6,89%) – Gustav Fridolin, Åsa Romson
Centerpartiet (6,11%) – Annie Lööf
Vänsterpartiet (5,72%) – Jonas Sjöstedt
Folkpartiet (5,42%) – Jan Björklund
Kristdemokraterna (4,57%) – Göran Hägglund

Världen var chockad över svenskarnas valresultat då Anders Borg, Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt fått Sverige att få stor ekonomisk tillväxt under en period där övriga världen hade stor finanskris. Men Alliansens tid var över då S, V och MP fick fler röster än Alliansen. Noterbart var att Sverigedemokraterna gick till att bli Sveriges tredje största parti. Statsminister blev Stefan Löfven.

källa tt.se

Sveriges Riksdagsval – 2018

Valdeltagande – 87,18%

Socialdemokraterna (28,26%) – Stefan Löfven
Moderaterna (19,84%) – Ulf Kristersson
Sverigedemokraterna (17,53%) – Jimmie Åkesson
Centerpartiet (8,61%) – Annie Lööf
Vänsterpartiet (8,00%) – Jonas Sjöstedt
Kristdemokraterna (6,32%) – Ebba Busch Thor
Folkpartiet (5,49%) – Jan Björklund
Miljöpartiet (4,41%) – Isabella Lövin, Gustav Fridolin

Det svenska riksdagsvalet 2018 blev det mest turbulenta på länge. Tack vare Sverigedemokraternas framfart kunde inget av blocken bilda regering med egen majoritet. Alliansen splittrades till slut när Centerpartiet och Liberalerna lämnade den för att stödja en socialdemokratisk regering som dock fick regera på en borgerlig budget. Perioden sedan 2018 har kantats av misstroendeförklaringar mot enskilda ministrar, avgång från statsminister Stefan Löfven där Magdalena Andersson tog över som Sveriges första kvinnliga statsminister.

källa tt.se

Andra Svenska val

Det är inte bara riksdagsvalet som äger rum i Sverige regelbundet. Sverige har också ett kyrkoval som dock kanske inte är det mest intressanta då allt fler svenskar lämnar svenska kyrkan. Utöver detta har Sverige också haft sex stycken folkomröstningar genom åren. Den första ägde rum 1992 och gällde rusdrycksförbud. Senaste gången Sverige hade folkomröstning var 2003 när det svenska folket röstade nej om att införa euron i landet. Så här har det sett ut med tidigare folkomröstningar.

• 27 augusti 1922 – Rusdrycksförbud – Ja 49%, Nej 51% – Valdeltagande 55,1%
• 16 oktober 1955 – Högertrafik – Nej 82,9%, Ja 15,5%, Blankt 1,6 – Valdeltagande: 53,2%
• 13 oktober 1957 – Pensionsfrågan – Linje 1: 45,8 %, Linje 2: 15,0 %, Linje 3: 35,3 %, Blankt 3,9 % – Valdeltagande: 72,4%
• 23 mars 1980 – Kärnkraftsfrågan – Linje 1: 18,9 %, Linje 2: 39,1 %, Linje 3: 38,7 %, Blankt 3,3 % – Valdeltagande: 75,6%
• 13 november 1994 – EU-medlemskap – Ja 52,3 %, Nej 46,8 %, Blankt 0,9 % – Valdeltagande: 83,3%
• 14 september 2003 – Införande av euron – Nej 55,9 %, Ja 42,0 %, Blankt 2,1 % – Valdeltagande: 82,6%

FAQ - på det svenska riksdagsvalet 2022

Det närmar sig valvakan och  det Svenska Riksdagsvalet 2022. Vi på SvenskaKasinon.se har i vanlig ordning samlat ihop några utav de vanligaste frågorna och svaren kring valet 2022.

Relevanta nyheter